Accessibility links

Кайнар хәбәр

Eduard Rossel'nıñ milli respublikalarnı beterü täqdime Başqortstanda niçek qabul itelde?


Swerdlovski ölkäse ğubernatorı Eduard Rossel Yıqäterinburgta yañaraq ütkän ber konferensiädä çığış yasap, Rusiädä federätiv qorılışnı tamırınnan üzgärtü täqdime belän çıqqan ide. Rossel äfände Rusiädä töbäklär milli bilge belän tügel, ä territoriäl bilge buyınça ğına bülenergä tieş, dip belderde. Şul uq waqıtta Rossel äfände millätlär isemen atamıyça, Rusiädä bar xalıqnı rossiännar digän atamada yörtü yaqlı da ikän äle. Yağni anıñ uyınça, ildä milli töbäklär dä, millätlär töşençäse dä beterelergä tieş. Mondıy fikerne Eduard Rossel berençe bulıp äytmi inde, anı urısnıñ böyekmämläkäktçel başqa säyäsätçeläre dä elektän ük yañğırata kilde. Şuña da aptırıysı yuq moña. Şulay da üzen Başqortstan prezidentı Mortaza Räximovnıñ yaqın dustı dip yörgän Eduard Rossel awızınnan mondıy täqdimne işetü Başqortstan citäkçelärenä bik awır qadalğandır. Älbättä, Rossel äfände mondıy ideyälären äytep, üzeneñ dä nindider küñel töbendä yatqan uy-xislären il citäkçelegenä qıyıqlatıp qına bulsa da citkerergä uylağandır. Swerdlovski ölkäse citäkçese täqdimenä Başqortstan deputatlarınıñ mönäsäbäten belü öçen bez Başqortstan Däwlät Cıyılışı deputatı Fänil Tayıpovqa möräcägät ittek. Fänil äfändeneñ cawabı qısqa buldı. «Rossel äfändeneñ şuşı täqdimen häm anıñ Ufağa kilgäç, Başqortstan prezidentı belän qoçaqlaşıp yörgändä äytkän tatlı süzlären iskä töşerergä ide, –di Fänil Tayıpov. – Ä inde Rusiäneñ federätiv qorılışın territoriälär belän bilgeläwgä kilgändä, bu mäsälä başqa sub'yektlarğa qağılğan oçraqta da, Başqortstan belän Tatarstanğa berqayçan da qağılırğa tieş tügel. Älege täqdime belän, küräseñ, Rossel äfände Mäskäw Kremlenä oşarğa tırışqandır. Çönki äle anıñ yañadan ğubernator itep raslanası bar bit». Älege mäsälägä Başqortstan prezidentınıñ da fikeren belü öçen, bez prezidentnıñ matbuğat süzçese Rostislaw Morzağulovqa da möräcägät itkän idek. Ämma ul älegä bu xaqta Mortaza Räximovnıñ bernindi dä belderü yasağanı yuq, dip äytü belän genä çiklände.
XS
SM
MD
LG